Chickenfoot – supergruppen som inte slog igenom

Bild från Rockweekend 2009

Michael Anthony (ex-Van Halen), Sammy Hagar (ex-Van Halen, ex-Montrose), Chad Smith (Red Hot Chili Peppers) och the one and only Joe Satriani.
Starka namn i ett starkt band som inte utan anledning kan kallas ett hårdrockens all star band.
2008 slog de sina påsar ihop för att rocka loss med glimten i ögat. Sistnämnda är om inte annat uppenbart i och med valet av bandnamn, för att inte tala om att andra skivan döptes till III.

Efter att för första gången på ett antal år ha lyssnat igenom deras båda studioskivor back to back, så fattar jag inte att de inte slog igenom. Eller ja, bandnamnet hamnade förstås högt upp på ett antal festivalaffischer men skivorna sålde inga enorma mängder och det blev heller aldrig några stora världsturnéer under egen flagg.
Å andra sidan kanske det var bäst så, med tanke på bandmedlemmarnas minst sagt späckade scheman utöver Chickenfoot (möjligtvis undantaget Michael).

Nu som då debutskivan släpptes 2009 är Avenida Revolution och Soap On A Rope två urstarka låtar med det lilla extra; musiken är hur härlig som helst och låttexterna underhållande.
På uppföljaren III från 2011 är det också en låtduo som sticker ut. Up Next med en klockren bridge/refräng samt makalöst gitarrsolo och Lighten Up med störtsköna Deep Purple-vibbar.

För egen del känns det nu med facit i hand fint att jag och övriga i publiken på Rockweekend 2009 fick uppleva bandet live. De bjöd på sig själva och låtvalet var ypperligt – vilket inte kan sägas om regnvädret – med till exempel en smaskig tolkning av Highway Star (Deep Purple).
Och jag måste säga att jag fortfarande har förhoppningar om en fortsättning…
2012 tog de en paus eftersom deras scheman inte möjliggjorde en fortsättning där och då. Den pausen pågår fortfarande, även om de gjorde två konserter våren 2016.

Avslutningsvis väljer jag att citera min egen recension av III:
I en musikvärld där ”alla” numera hämtar inspiration från 70-talet alternativt gör något helt utflippat, så känns det uppfriskande med Chickenfoot som plockar godbitar från 70-, 80- och 90-talet och (oftast) får till ett eget uttryck som ger mersmak.

Magnus Bergström