Över förväntan bra ‘best of’-spelning

Graham Bonnet Band
Clarion Hotel Örebro 2017-04-16

Betyg 5
Kort historik

1979 fattade Graham Bonnet ett ödesdigert beslut. Han var tilltänkt ett ersätta Brian Conelly som sångare i Sweet men valde istället att gå med i Rainbow efter att Dio slutat i bandet.
Här startade Grahams samarbete med en av de största och viktigaste gitarristerna i hårdrocksvärlden: Ritchie Blackmore. Med Rainbow-albumet “Down to earth” fick de två hitsinglar: “Since you been Gone” och “All Night Long”. Ett album och en världsturne blev det innan Graham gick vidare med en kortare solokarriär för att sedan gå med i den gamle Ufo-gitarristen Michael Schenkers band MSG.
Tillsammans gjorde de ett av MSG:s bästa album “Assault Attack”, med låtar som “Samurai” och “Desert song”. Samarbetet blev dock kortlivat och Graham fick sparken redan på första giget med MSG pga en fadäs som hände på scenen (Graham hade inga kalsonger under byxorna och gylfen åkte ner, resten kan Ni räkna ut själva… Detta gjorde att Michael Schenker blev rasande och de började slåss).
1983 bildade Graham sitt egna band Alcatrazz och plockade här in den då okände Yngwie Malmsteen på gitarr. Albumet “No Parole from Rock`N`Roll” hade viss framgång i USA, men framförallt så slog de igenom stort i Japan och det resulterade i att de gav ut livealbumet “Live Sentence”.
Graham hade en oslagbar förmåga att få samarbeta med några av de absolut mest intressanta gitarristerna från den här tiden och efter att Yngwie försvann ut så kom nästa i fyrklövern in: den fd Frank Zappa-medlemmen Stevie Vai.
Med spänning funderade man på hur man kunde få till ett sound som skulle gynna bandet och bära fanan uppe efter att Yngwie varit med och lagt en enorm prägel på bandet…
Stevie Vai var smart, istället för att låta som Yngwie så gick han i helt motsatt riktning och tog ut svängarna helt med sin egen, mycket speciella spelstil och det resulterade i ett av rockvärldens bästa album (IMO): Disturbing the Peace med låtar som “God blessed video”, “Will you be home tonight” och “Skyfire”.
Alcatrazz gjorde ytterligare ett studioalbum men här började framgångarna avta. Bandet lades ner och istället så gick han med i Chris Imperlitteris band Imperlitteri och var med på albumet Stand in Line med låtar som just “Stand in Line.
Kärriären efter 80-talets slut dalade dock och här gjorde Graham ett antal försök att hålla igång sin musik men det gjorde tyvärr inget större intryck trots samarbete med tex Bob Kulick, Vivian Cambell och Don Airey.

Nutid

Med den nya fullängdaren The Book som släpptes i slutet av 2016 blev det nu dags för en klubbturne i skandinavien och sen vidare i europa.
Ett stopp gjordes 16/4 på Clarion Hotel i Örebro och för den nostalgiske blev detta en suverän upplevelse när det levererades en setlista med “best of” från hela den “viktiga” Bonnet-eran, blandat med nyare låtar. Rösten som periodvis varit i sämre skick, var över förväntan bra på den numera något väderbitne, snart 70-åriga sångaren.

Graham Bonnet Band består av: Conrado Pesinato på gitarr, som dessutom måste ha en av de svårare utmaningar: att tolka gitarrsolon som gjort av alla ovannämda supergitarrister. Den gamle vapendragaren Jimmy Waldo från Alcatrazz – på keyboards. Beth-Ami Heavenstone – bas och Mark Benquechea – trummor.

photo0 (9) 630

Efter lite omstuvningar i setlistan från senaste japanturnen som gick av stapeln förra månaden så öppnade man här med Yngwie-låten “Too young to live…” oftast så har Rainbow-dängan “Eyes of the world” varit öppningslåt men det funkade med denna Alcatrazz-låt också och i och med det så sattes ribban för kvällen på en riktigt förpliktande hög nivå – vilket de också lyckades leva upp till.
Hur gick det då för Conrado på gitarr? Jo han angrep sin uppgift på samma sätt som Steve Morse gjorde när han skulle ersätta Ritchie Blackmore i Deep Purple, dvs de för solona karaktäristiska dragen behölls i (så nära man kan komma) sin ursprungsform. Delarna som gav utrymme till ett mer personligt spel tolkades mera fritt av gitarristen vilket också gjorde att det blev personligt och värdigt på samma gång.

gböb17canon 347 -630h

Beth-Ami – som visade sig vara en mycket driven bassist hade fullt sjå med att hålla sig på minst en armlängds avstånd från killarna i de främre leden eftersom spriten gjort en och annan både blixtförälskad och omdömeslös och inte kunde låta bli att rycka och tafsa på henne….ja ja vad säger man? suck!

Att välja ut dagens bästa låt här är väldigt svårt eftersom jag har ett gott öga till de flesta låtarna men personligen gillar jag “Vai-eran” i Alcatrazz mest och det är dessutom låtar som sällan vädras live så jag sätter “Skyfire” som nummer ett.

gböb17 229 -600

Totalupplevelsen: klubbspelning= trångt, varmt, svettigt och utan kravallstaket eller dylikt vid scenen, setlistan och rösten samt ett piggt, glatt och hungrigt band gör att jag ger denna spelning en suddig femma och när Ni ser setlistan nedan så förstår Ni säkert varför.

1: To young to live to drunk to die
2: All night long
3: Califonia air
4: Night games
5: God blessed video
6: SOS
7: Stand in line
8: Island in the sun
9: Into the Night

gböb17canon 073 -600

10: Samurai
11: Jet to jet
12: Desert song
13: Rider
14: Skyfire
15: Since you´ve been gone
16: Assault attack
17: Eyes of the world
18: Lost in Hollywood
(struken: Love´s no friend)

Johan/hårdrock.com