KISS-Kruise 4 Miami – Bahamas
Denna artikel belyser hur vissa omständigheter och tillfälligheter radikalt kunde påverka min upplevelse kring de tre KISS-konserterna på KK4.
När jag blev väckt på morgonen den första november, kryssningens tredje dag, så var det till ljudet av ett allmänt meddelande som gick ut i radion till samtliga på båten. Jag låg där i mörkret lagom sömndrucken och försökte förstå innebörden av det som sades. KISS spelning inställd?? eller vad menade de egentligen??
Jag tar det ifrån början. Ett av de största dragplåstren och försäljningsargumenten inför KK4 var inte bara temat “dressed to kill” utan också att vi, fansen, skulle få se KISS spela på en öde ö i Bahamas, något som var helt nytt i “Kisstory” och en happening som de flesta med spänning såg fram emot. Men det som hade hänt nu på morgonen var att vädret hade försämrats och blåsten hade tilltagit, vilket gjorde att vi inte på ett garanterat säkert sätt kunde bli transporterade från den stora färjan med hjälp av mindre båtar ut till Great Stirrup Cay. För denna ö, precis som många andra mindre öar häromkring, saknar bryggor som kan ta emot stora kryssningsfartyg. Så istället ankrar de upp en bit ifrån och kör sen i skytteltrafik mellan fartyget och ön så folk kan ta sig dit och tillbaks när de så önskar. Efter att ha vaknat till så förstod jag att det ändå skulle bli en spelning med KISS men att den skulle bli på båtens pooldäck istället. Det är ju naturligtvis en fantastisk upplevelse det också, men trots det så kändes det inte riktigt lika kul eftersom jag hade byggt upp höga förväntningar inför ö-giget. Ok så här är det. Innan Kisskruise 1 så skulle jag kunnat dö för en sån här unplugged-spelning. Men nu, efter att ha varit med om pooldäcks-unpluggedspelningar på alla tre tidigare kryssningarna, samt ytterligare en unplugged-spelning i Köpenhamn 2013, så var mina förväntningar kraftigt höjda inför nåt helt nytt. Så utgångsläget inför konserten var redan i en något mindre positiv fas (välfärdsproblem jag vet). Detta till trots såg jag naturligtvis fram emot dagens konsert.
KISS Unmasked/Unplugged Norwegian Pearl, Nånstans i Bermudatriangeln 141101 Betyg 3
Ca 14.00 lokal tid drog KISS igång och förmodligen så gott som alla ca 2500 passagerare fanns med ute på däck. Blåsten var inte så märkvärdig egentligen och solen sken hårt och skarpt, så stämningen blev snabbt på topp.
Öppningslåten denna gång var “Coming Home” tätt följd av en rad klassiska låtar såsom Got to choose, Nothin´to lose, All the way mfl. Däremot så saknade jag lite mer spännande och udda låtar såsom något från den “bortglömda” skivan Unmasked från 1980.
Så höjdpunkterna denna gång var See you tonite från Genes soloalbum 78, eller när Tommy sjöng Shock me samt när Paul slog sönder en akustisk gitarr under sista låten Do you love me. Resten av setlistan var av mer förutsägbar karaktär med “vanliga” låtar tyvärr… Låter jag negativ? Sorry det var inte meningen. Totalt sett så var detta återigen fantastiskt och att få några bekymmerslösa dagar i paradiset tillsammans med bandet som jag gillat (läs älskat) sen 70-talet är en ynnest få förunnat.
Setlistan för dagen:
Coming Home
Plaster Caster
Got to Choose
Hide Your Heart
Christine Sixteen
Nothin’ to Lose
Love Her All I Can
See You Tonite
Hard Luck Woman
All the Way
Shock Me
Hotter Than Hell
Firehouse
C’mon and Love Me
Cold Gin
Do You Love Me
141102 KISS “Dressed to Kill” indoorshow 1 betyg 5
Att få se KISS uppträda i kostymer (inte dräkter) är nåt helt unikt och något som definitivt var ett av resans högsta mål. Ett gammalt och nytt koncept samtidigt, dvs titeln och temat från Lp:n Dressed to Kill från 1975 men nytt då KISS aldrig tidigare uppträtt inför en riktig publik iklädda kostymer (om man bortser från den hemliga spelningen på Club CBGB inför 200 gäster på John Varvatos klädpresentation inför vår och sommarkollektionen 2014).
Jag är mycket nöjd över att ha upplevt de här spelningarna som redan anses som klassiska. Men jag hoppas samtidigt att de inte gör detta tema igen för på nåt vis så var tanken och teorin häftigare än själva uppträdandet pga att bandet inte alls såg lika coola och bekväma ut jämfört med hur de ser ut i sina vanliga dräkter. Fränt så in i h-vete var det iallafall!
Trots pitbiljett även denna gång samt flera timmars köande, så var rushen från insläppet och vägen fram till piten det mest avgörande för hur långt fram och vilken sida man skulle hamna på. Eftersom jag hade min ingång på vänstra sidan och det rusade fram folk från den högra ingången, så tog jag sikte på en plats till vänster och där fanns en lucka precis vid Genes plats, så det blev bra denna gång också.
Starten kunde inte blivit bättre för jag har länge önskat att få höra “Creatures of the Night” som öppningslåt och den funkar bra med sitt höga tempo och aggressiva framtoning tätt följd av “Psycho Circus”. Jag hörde ett visst gnäll från en del som tyckte att dagens setlista var för traditionell men det håller jag inte med om.
I mitt tycke var det en perfekt blandning av udda låtar som Plaster Caster, Tears are falling och The Oath varvat med lite mer vanligare såsom Detroit Rock City, Black Diamond och Love Gun vilka brukar vara mer standard.
Flera gånger var Gene och Paul så nära att det bara var att plocka så mycket plektrum man kunde från basen eller gitarren. Vid ett tillfälle tittade Gene på mej samtidigt som han pekade på sina plektrum, böjde sig ner och lät mej ta några till. Tack så mycket! Under ett ögonblick så lyckades Gene trassla in foten i min kamerarem och det var några svettiga sekunder innan jag fick loss remmen, men jag tror inte han märkte nåt alls (märkliga saker händer ibland).
Setlistan för indoorshow 1:
Creatures of the Night
Psycho Circus
War Machine
Plaster Caster
Tears are Falling
Let me go Rock’n’Roll
Lick it Up
Calling Dr Love
Hell or Halleluja
I love it Loud
Detroit Rock City
Love Gun
Black Diamond
Shout it Out Loud
The Oath
Rock’n’Roll all Nite
141103 KISS “Dressed to Kill” Indoorshow 2 betyg 5
Ödet och turen var på min sida flera gånger denna kryssningens sista dag. Alla passagerare var garanterade två konserter med KISS; en unplugged och en plugged och det betraktades som en omöjlighet att man skulle få chansen att se fler än ett av de båda indoorgigen pga att teatern som konserterna ägde rum på bara rymde ca 1200 pers, dvs knappt hälften av passagerarna. Dessutom så hade KISS med sig ett stort antal egna gäster på båten som tog upp alldeles för mycket plats vilket ställde till med problem för arrangören Sixthman.
Arenans fyra ingångar var välbevakade och man kom bara in med sin biljett med namn och detta skulle också styrkas med foto. Jag hade under kvällen varit och fotats ihop med bandet, alla iklädda kostymer för “Dressed to Kill”-teamat. Dessutom hade jag och min hyttkamrat lyckats splitta på oss så att vi fick gå in enskilt för fotografering och få ett foto var istället för att vi skulle vara med båda två på en bild.
Ytterligare en höjdpunkt var när Paul Stanley sa till mej: Nice to see you again! Detta gjorde min dag fulländad (trodde jag, för jag hade inga planer eller förhoppningar på att ett underverk skulle ske och att jag skulle lyckas ta mej in på indoorgig 2).
Efter fotosessionen gick jag och åt lite, tog ett par öl och strosade omkring på båten. Jag gick även förbi ingångarna till teatern och blev ståendes och pratade med lite folk. Bl a så såg jag när flera av musikerna från andra band som blivit lovade att få komma in på konserten, blev nekade pga överbokning. Folk blev arga, skällde och tjatade på vakterna och arrangörerna. De i sin tur visste inte hur de skulle bära sig åt för att lösa problemet med platsbristen. Några av musikerna tröttnade och gick därifrån och precis vid 21.00, när konserten skulle börja så var det bara jag och nån mer kvar men då hade de börjat att försöka ta in enstaka personer till ståplatsdelen på balkongen. Jag pratade lite med en sångerska i ett av banden för det vara bara hon och jag kvar där just då. Plötsligt kom en uppstressad vakt och frågade hur många vi var i “vårat” band, – Fyra, sa hon och då fick vi order att följa med honom snabbt till en av de andra ingångarna och eftersom de andra tre, i sångerskans band, inte var där så sprang jag med istället. Fort in förbi biljettkassan, förbi andra vakter och sen vips så var jag inne och kunde på så sätt se även indoorgig 2!!! (Jag vill inte outa personen som lät mej följa med in så namnet lämnar jag därhän men jag är evigt tacksam!)
En relativt stor ändring av setlistan från gårdagen gjorde att denna konsert blev än mer intressant och kraftfull med låtar som She, Makin’ Love, Parasite och Watching You.
Setlistan för indoorshow 2:
Creatures of the Night
Psycho Circus
Parasite
Plaster Caster
Tears are Falling
War Machine
Makin’ Love
She
Hell or Halleluja
Watchin’ You
Detroit Rock City
Do You Love Me
Love Gun
Black Diamond
Shout it Out Loud
The Oath (och delar av Just a Boy)
Rock’n’Roll All Nite
KissKruise Commander Johan Jansson/hårdrock.com
Fler bilder…