Guitarclinic – Nöjesfabriken Karlstad 151001
En ganska ovanlig och i synnerhet för hårdrocksgitarrister intressant tillställning var att Studiefrämjandet tillsammans med 4sound anordnade en gitarrclinic med W.A.S.P.s gitarrist Doug Blair under eftermiddagen samma dag som W.A.S.P. skulle ha sin konsert på Nöjesfabriken i Karlstad. Denna session var dessutom gratis och gästades av ca 40 personer från Karlstad och närliggande städer. Inte bara gitarrister utan även andra hårdrockssintresserade besökare var på plats för att fördjupa sig i vad Doug hade på sin gitarragenda.
Doug Blair, född 1963, har varit fast medlem i W.A.S.P. sen 2006 och medverkat på tre fullängds-cd’s med bandet. Den senaste “The Bloody Road to Golgotha” skulle släppas dagen efter, dvs 2 oktober, så mao så är inblicket i Dougs gitarr något begränsat angående vilken kunskap han besitter men efter denna tvåtimmars-session så rådde inga tvivel om att Doug var betydligt mer kompetent och mångfassetterad än vad han fått ge uttryck för i W.A.S.P.
Inga tekniska tips på hans spelteknik gavs, däremot så poängterade Doug vikten av att träna mycket så att det man spelat låter tryggt och säkert. Vi fick följa med på en tidsresa om hur hans liv sett ut ur gitarrperspektiv samt vilka influenser som påverkat honom, vilka han provspelat för och hur han hamnade i W.A.S.P. mm. Men framförallt så fick vi “in vivo” ta del av många olika låtar (förinspelade) som han sen spelade på och man kunde inse att Dough inte var intresserad av att vara nån racergitarrist. Istället så grundades hans spelstil i huvudsak på starka melodier, glidningar, skiftningar mellan höga och låga toner och vibraton, det mesta inom ramen för ett tonalt skalmönster etc. En mycket smakfull och behaglig spelstil som trivdes i mina öron. Tid gavs också efteråt till meet and greet för de som ville bli fotade eller få autografer.
En som däremot inte var lika pigg på att skriva autografer var Blackie Lawless. Efter gitarrclinicen så satte vi oss en stund i bowlingshallens bar och vid ett par tillfällen så lunkade Blackie, klädd i nån blågrå mysoverall (det var svårt att se att det var Blackie, han påminde mer om nån av karikatyrerna som Johan Petersson i Partaj skulle kunnat gjort) omkring planlöst i hallen men vid frågan om han kunde signera något så sa han bestämt nej pga att han inte hade tid, vilket tog längre tid att förklara än att bara signera… Jaja stönig är han, det kom inte som nån överraskning direkt. Trots att han konverterat till kristendom så har han sina grundläggande principer kvar.
W.A.S.P. – The Bloody Road To Golgotha, Nöjesfabriken Karlstad 151001
Betyg 4/5
Trots att det var en torsdag och inte riktigt fullsatt så var detta kanske den bästa W.A.S.P.-konsert jag varit på och då har jag sett dem både på 80, 90, 00- och 10-talet…. Men varför stryks ofta låtar när de kommer till Karlstad? Det gjordes det även denna kväll, en av deras allra bästa låtar “Chainsaw Charlie” var tillfälligt borta ur setet men den spelades i Göteborg dagen innan och i Västerås dagen efter….och med bara 12 låtar i dagens korta set så slutade spelningen efter knappt 75 minuter (alldeles för kort IMO).
Giget öppnas riktigt starkt med “On your knees” från debutplattan, följt av “Inside the Electric Circus”, “The Real me” och “Love Machine”.
En del nyare låtar samt några spår från senaste skivan “Golgotha” tillkom också på denna välsmakande setlista, dock utan råbiff denna gång och de som varit med från start vet vad jag pratar om.
Ett extranummer med “Wild Child” och “I Wanna Be Somebody” avslutade showen och kvar stod en publik som ville ha mer av godsakerna men som fick nöja sig med det lilla som bjöds denna kväll.
Jag vill nog trots allt påstå att Blackie med anhang levererar minst lika bra idag som de gjort under många år tidigare och med tanke på styrkan och den höga kvaliteten på den nya låtarna så finns ingen anledning att känna att de befinner sig i “Inside the nostalgic Circus” ännu.
Setlista:
On Your Knees, Inside the Electric Circus, The Real Me, Love Machine, Last Runaway, (Overture) Miss You, (Thunderhead) Hellion/Doctor, Golgotha samt extranummer: Wild Child och I Wanna Be Somebody.
Johan Jansson/hårdrock.com
