At the Gates
Tribulation
Vampire
Ritz, Örebro
150501
En kall och regnig första maj, och med slokat kroppsspråk skyndar vi in på Ritz, det gamla varmbadhuset, i centrala Örebro. Kvällens trehövdade laguppställning är en salt dröm där gammal möter ung.
Vampire
Först ut är göteborgska Vampire frontade av Close-Up Magazines vassa penna Lars Martinsson.
Ljudbilden är under all kritik och det är stundtals komplicerat att urskilja kvintettens murket primitiva death metal. Synd då deras självbetitlade debutplatta är av högsta kaliber. Riviga Howl from the coffin, Ungodly warlock och melodiöst tilltalande The fen sticker ut i ett något förbandsrumphugget set. Lätt besviken längtar jag redan till nästa möte med denna kärva kombo för jag vet vad de är kapabla till då förutsättningarna är annorlunda.
Tribulation
Arvikabördiga Tribulation kan redan ha släppt årets album – The children of the night. Unga, ambitiösa och med en formkurva som pekar rakt uppåt. Och ja, kvällens gig är lika imponerande som förväntat. Kärnan i musiken är klassiskt skolad death metal, men det finns intellektuella referenser från metallvärldens alla hörn och diverse genresläktingar.
Jag golvas av killarnas totala scennärvaro, energi föder energi och de båda gitarristerna Adam Zaars och Jonathan Hulthén bjuder på ett galleri av galna hårdrocksposer. Det är inte en tråkig stund och deras dynamiska låtskatt skapar en atmosfär som många genrekollegor både saknar och aldrig kommer uppnå. Strange gateways beckon, When the sky is black with devils och mastodontdängan Rånda utger min topp 3 i setet. Tribulation är antagligen Sveriges mest intressanta band i skrivande stund, missa inte.
At the Gates
Kvällens huvudakt behöver ingen närmare presentation och när death metal-legenderna intar Ritzs scen är golvet fullsatt. Rutinen avslöjas redan i den självsäkra hållningen hos gubbarna och via öppnande Death and the labyrinth hamnar vi i Slaughter of the soul. GO! Vi bevittnar ett stycke musikhistoria och vokalisten Tompa Lindberg bevisar gång på gång varför han förtjänar epitetet ”Kung”. Det går inte heller att undvika en hyllande kommentar om Adrian Erlandssons fenomenala trumspel; japp världsklass.
Gamla örhängen som Raped by the light of christ, Under a serpent sun och Nausea rivs av och till min stora glädje moshar stora delar av golvet under det välvda innertaket. Förra årets comeback-platta, At war with reality, hyllades av en enig kritikerkår – ett smart släpp – som oavsett rådande dementi känns som en förlängning på tjugoårsjubilerande Slaughter of the soul. Bäst från den nya eran är tveklöst Eater of gods. Gåshud. Check. Å vad säger man om avslutningen?! Ånyo världsklass och smart kombinerat. Blinded by fear ger fart, Kingdom gone fulländad dödsfiness och The night eternal förförisk finalatmosfär. At the gates gör mig aldrig besviken och kvällens spelning hamnar högt i rankingen.
Jesper Löfvenborg /hårdrock.com
