Profeter i sin egen hemstad

In Flames                                                    
Trivium
Ghost
Rise To Remain
Insense

Scandinavium, Göteborg 111119

Till att börja med är det bara att konstatera att den här paketturnén under rubriken Defenders of the Faith har en minst sagt mycket varierad lineup med band från olika genrer. Men trots det är alla en del av den omfattande och ständigt ökande hårdrocksfamiljen.

Kvällens musikunderhållning började ovanligt tidigt och det helt enkelt för att alla band skulle hinna med att spela. Insense och Rise To Remain fungerade helt ok även om arenor av den här kalibern känns för stora för dom i dagsläget.

Ghost har blivit ett fenomen och gjorde ett bra jobb: hårdrock med rötterna i 70-talet blandas med något slags teater på scen. Extra plus för det feta basljudet.

Det är synd att Trivium valt att mer och mer låta ”skönsång” ta plats i låtarna. Varför? Jo, de båda gitarristerna har ju några av de absolut bästa growlrösterna som hittills hörts i musikens underbara värld. Alltså: under de äldre låtarna var allt frid och fröjd men när det nyare materialet fick ta plats var det ganska ointressant. För övrigt är det värt att notera att sångaren/gitarristen Matt Heafy visade sig vara en hejare på svenska vilket förbättrar helhetsintrycket.

När det var dags för In Flames då att ta plats på scenen var den stora publiken – snacka om att bli profeter i sin egen hemstad – förväntansfull till bristningsgränsen.

Låtlistan säger det mesta om deras 90 minuter i (det mycket läckra) rampljuset:
Sounds of a Playground Fading
Deliver Us
All for Me
Trigger
Alias
Colony
Swim
The Hive
The Quiet Place
Where the Dead Ships Dwell
Fear Is the Weakness
Come Clarity
Ropes
Darker Times
Liberation
Only for the Weak
Delight and Angers
Cloud Connected
The Mirror’s Truth
Take This Life

Som synes låg fokus på senaste skivan Sounds of a Playground Fading, vilket kan debatteras till tidens ände beroende på om man är ett fan av det gamla eller det nya In Flames. Man kan också, som undertecknad, vara ett fan av båda delarna. Varför begränsa sig…?

Ljuset var som tidigare nämnts imponerade och ljudet var precis som det ska vara (även om Anders sång från och till hördes lite mindre än vanligt). Och de många leendena både på scen och i publikhavet var ett påtagligt bevis på ömsesidig uppskattning.

Jag kan bara konstatera att den väloljade livemaskinen In Flames levererade ännu en gång. Och så lär de göra ett bra tag framöver.

Test/foto: Magnus Bergström, hårdrock.com

p.s. Den som inte köper biljett till någon/några av In Flames kommande klubbspelningar i Skandinavien begår ett misstag.

Mer bilder från konserten:

…och så några bilder på Trivium…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>