Titel: Under stjärnan – självbiografin
Författare: Paul Stanley
Förlag: Bokfabriken
En rekordkort bokrecension. Ja det skulle egentligen räcka med att skriva att Under stjärnan är ett givet köp och att en bok sällan eller aldrig har varit mer obligatorisk i bokhyllan. Om man är ett Kiss-fan förstås. Eller musikintresserad i allmänhet och hårdrockare i synnerhet.
En självbiografi blir knappast bättre än så här; de 473 sidorna ger en läsglädje utöver det vanliga.
Kiss har existerat i sisådär 41 år, varav många av dessa som “the hottest band in the world”, och det är endast Paul som varit skepparen som aldrig övergett skutan. Det är inget annat än mycket imponerande.
Född Stanley Bert Eisen 1952 var det under uppväxtåren i New York City inte alltid så roligt för Paul (som han senare bytte namn till). Familjen var minst sagt dysfunktionell och för egen del led han av social fobi som ledde till ensamhet. För att inte tala om födelsedefekten; ett deformerat öra utan hörsel.
Hans liv har också handlat om (ekonomisk) framgång av gigantiska proportioner och ett oräkneligt antal sexuella förbindelser.
Idag lever han ett lugnt familjeliv med matlagning som huvudintresse. När inte 62-åringen är ute på turné världen över, med ett fortsatt välmående Kiss förstås.
Det som inte hamnar på pluskontot är frånvaron av självkritik. Med tanke på att livet i ett band är som ett äktenskap har alla inblandade rimligtvis åtminstone någon gång skuld till problem som uppstår längs vägen. Men inte Paul… Skitstormen som riktas mot Peter, och emellanåt mot Ace, blir ibland väl magstark.
Intressantast är beskrivningen av förhållandet till bandbrodern Gene. Ett förhållande som knakat rejält i fogarna de gånger Gene inte har kunnat hålla sitt ego och/eller framgångssträvan i styr.
Samtliga medlemmar i Kiss klassiska sättning (Paul, Gene, Ace och Peter) har nu gett ut sina självbiografier och The Starchild är med Under stjärnan pappa till den mest läsvärda i den bokfamiljen. Banne mig om den inte också är den mest sanningsenliga, i alla fall i undertecknads ögon.
Oj, det blev visst något av en rekordlång bokrecension istället…
Magnus Bergström/hårdrock.com
Fotnot: den svenska översättningen är signerad Carl Linnaeus (författare till succén Kiss: Den osminkade sanningen).
